Mercy...
Längsta lördagen...ever!
Men man får vara tacksam för det lilla; tivoli och marknadsstrapatserna är över, wiiiiee!! Tja...jag ska väl inte klaga egentligen, för jag kom undan med blotta förskräckelsen (och nästan alla pengarna i behåll)!
Håhå, jaja...än är undrens tid inte förbi
Hur det gick till? Jo, för det första var tivolit från, någonstans mellan tidernas begynnelse och när Adam var länsman...så att säga. Eftersom jag tyckte att det skulle vara nice om barnen kommer därifrån med livet i behåll så körde jag lite skrämseltaktik på minstingen så att hon inte skulle få för sig att åka värsta karusellen som åkte upp-å ned högt uppe i luften.
Fast...med facit i hand så hade det inte alls varit nödvändigt. Efter hon åkte Tekopparna, som snurrade så in i bomben, klev hon ur och konstaterade med ögonen i kors, att hon nog inte skulle åka någon mer karusell idag, he, he...
Istället skulle hon äta sockervadd och syrran ville ha varma chips...Vi beställde en bägare chips istället för en strut; det var enklare att bära dom då kom vi överens om. Vi hann gå 10 meter innan D, helt otippat, tappade 40:- lådan med varma chips över hela trottoaren! Mmm, det var dom chipsen det....
Väl hemma igen, med värre förkylning än innan, fixade jag nå´t i stil med friterad kyckling och potatisgratäng. Det måste ha blivit rätt lyckat eftersom det fick betyget:"Mmm, det smakar som på MacDonalds..."
Nu väntar jag på att få krypa ner under täcket och kurera min förkylning tills i morgon, då jag tydligen ska ut och jobba natt. Synd bara att jag inte har den minsta lilla skvätt vin kvar; det skulle jag behövt nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar