Vaknade i morse med denna hemska trudelutt ringande i huvudet:
" Postis Per,
nynnar glatt,
när han kör till byn med sin katt...
nu hörs fågelsången,
just till soluppgången,
då är Per en riktigt lycklig man..."
Vem har sagt att barnprogram inte är skadliga?!
onsdag 26 januari 2011
onsdag 19 januari 2011
Måndag hela veckan...
Det här med att vara varannanvecka förälder är skumt. Ena veckan så är det liv och rörelse, stökigt hur mycket man än städar, Tv:n är konstant på med Simpsons, Familyguy eller nåt program på Animal Planet som surrar på i bakgrunden. Barnveckan med andra ord.
Efter den veckan inträder då "Inga barn veckan". En mycket konstig vecka då man städar, går på jobbet, kommer hem och förundras över att det fortfarande är städat. Det är städat...och tyst. Mycket tyst och tråkigt. Och overkligt. Hela den här veckan har lite "Måndag hela veckan" känsla över sig. Det blir liksom inget väsentligt gjort, det är nästan som man bara går och väntar på att det blir barnvecka igen. Lurigt det där.
Apropå lägenheter; ibland är det smidigt att bo i lägenhet iallafall! Särskilt den här årstiden. I år har det inte skottats många skyfflar snö inte! Nackdelen är väl att om man ska få nåt gjort kan man få vänta i evigheter innan vaktmästaren kommer hit och när han väl kommer så himlar han med ögonen som om han tycker att jag är verkligt svinig som faktiskt menar att han måste arbeta för lönen! Herregud vilka krav denna hyresgäst ställer! Enbart därför överväger jag att ringa honom och berätta att det inte står helt rätt till under mattan i duschen. Det låter ihåligt och skumt när det droppar från duschslangen, så jag anar att mattan släppt från underlaget och det är nog aj, aj det. Det enda som egentligen talar emot att han ska komma och titta i badrummet är att jag vet vilka fadäser som det kan leda till. Jag har nämligen varit med förr.
Jag och mitt ex bodde i en nästan likadan lägenhet som jag gör nu, samma hyresbolag och allting. Jag var höggravid och hade väl 3 veckor kvar till det var dags. När jag stod i duschen en dag så föll en av kakelplattorna ned...krasch...bara sådär! Jag ringde vaktis som kom och hade nån lärling med sig. Samtidigt skulle de passa på att kolla ventilationen uppe under taket. Detta skulle väl inte ta mer än en halvtimme. Vaktis förberedde att sätta dit en ny kakelplatta, medan lärlingen klev upp på en stegpall för att kolla ventilationen. I nästa sekund hör jag ett ordentligt brak! När jag kommer in i badrummet så har lärlingen ramlat av stegpallen, han måste ha ställt den så ett av benen hamnade i lutningen mot golvsifonen. Ja det var nu inte det värsta...när jag kommer in tittar han på mig och säger "...oj, då!!"... inifrån grannens skrubb! Han hade ramlat rakt genom väggen och hamnat i grannens skrubb på andra sidan! Hela badrumsväggen rasade! Kvar i badrummet stod en snopen vaktis med en kakelplatta i näven, redo att fästa den på väggen som inte fanns...
Efter det följde det 6 veckor av renovering med byggfläktar och plast liggandes på golvet och i dörrgluggarna för att byggdammet inte skulle spridas överallt. Duscha var det ju givetvis inte tal om i den lägenheten! Jag fick nyckeln till en lägenhet som låg högst upp i ett hus utan hiss; precis vad man önskar sig när man är höggravid och stor som ett hus, springa i trappor för att få duscha! Man fick vara tacksam för att man fick använda toaletten iallafall, även om det innebar en viss fara det också. Dom hade ryckt bort golvmattan och skulle byta den på en gång så när man skulle på dass, så blev man tvungen att balansera på en planka som de lagt ut och när man kom till dass, var man inte säker där heller eftersom toan inte satt fast i golvet så svajade den friskt när man satte sig. Varken att balansera på en planka eller svaja på dass är väl nån höjdare för nån som e så tjock så man inte ser sina egna fötter och blir yr bara av att sitta still...huvvaligen.
Nä, jag får nog fundera lite på om det är värt att påtala badrumsproblemet just nu. Kanske bättre att vänta tills det blir varmare så man kan vara ute om det skulle behövas någon omfattande renovering.
Efter den veckan inträder då "Inga barn veckan". En mycket konstig vecka då man städar, går på jobbet, kommer hem och förundras över att det fortfarande är städat. Det är städat...och tyst. Mycket tyst och tråkigt. Och overkligt. Hela den här veckan har lite "Måndag hela veckan" känsla över sig. Det blir liksom inget väsentligt gjort, det är nästan som man bara går och väntar på att det blir barnvecka igen. Lurigt det där.
Apropå lägenheter; ibland är det smidigt att bo i lägenhet iallafall! Särskilt den här årstiden. I år har det inte skottats många skyfflar snö inte! Nackdelen är väl att om man ska få nåt gjort kan man få vänta i evigheter innan vaktmästaren kommer hit och när han väl kommer så himlar han med ögonen som om han tycker att jag är verkligt svinig som faktiskt menar att han måste arbeta för lönen! Herregud vilka krav denna hyresgäst ställer! Enbart därför överväger jag att ringa honom och berätta att det inte står helt rätt till under mattan i duschen. Det låter ihåligt och skumt när det droppar från duschslangen, så jag anar att mattan släppt från underlaget och det är nog aj, aj det. Det enda som egentligen talar emot att han ska komma och titta i badrummet är att jag vet vilka fadäser som det kan leda till. Jag har nämligen varit med förr.
Jag och mitt ex bodde i en nästan likadan lägenhet som jag gör nu, samma hyresbolag och allting. Jag var höggravid och hade väl 3 veckor kvar till det var dags. När jag stod i duschen en dag så föll en av kakelplattorna ned...krasch...bara sådär! Jag ringde vaktis som kom och hade nån lärling med sig. Samtidigt skulle de passa på att kolla ventilationen uppe under taket. Detta skulle väl inte ta mer än en halvtimme. Vaktis förberedde att sätta dit en ny kakelplatta, medan lärlingen klev upp på en stegpall för att kolla ventilationen. I nästa sekund hör jag ett ordentligt brak! När jag kommer in i badrummet så har lärlingen ramlat av stegpallen, han måste ha ställt den så ett av benen hamnade i lutningen mot golvsifonen. Ja det var nu inte det värsta...när jag kommer in tittar han på mig och säger "...oj, då!!"... inifrån grannens skrubb! Han hade ramlat rakt genom väggen och hamnat i grannens skrubb på andra sidan! Hela badrumsväggen rasade! Kvar i badrummet stod en snopen vaktis med en kakelplatta i näven, redo att fästa den på väggen som inte fanns...
Efter det följde det 6 veckor av renovering med byggfläktar och plast liggandes på golvet och i dörrgluggarna för att byggdammet inte skulle spridas överallt. Duscha var det ju givetvis inte tal om i den lägenheten! Jag fick nyckeln till en lägenhet som låg högst upp i ett hus utan hiss; precis vad man önskar sig när man är höggravid och stor som ett hus, springa i trappor för att få duscha! Man fick vara tacksam för att man fick använda toaletten iallafall, även om det innebar en viss fara det också. Dom hade ryckt bort golvmattan och skulle byta den på en gång så när man skulle på dass, så blev man tvungen att balansera på en planka som de lagt ut och när man kom till dass, var man inte säker där heller eftersom toan inte satt fast i golvet så svajade den friskt när man satte sig. Varken att balansera på en planka eller svaja på dass är väl nån höjdare för nån som e så tjock så man inte ser sina egna fötter och blir yr bara av att sitta still...huvvaligen.
Nä, jag får nog fundera lite på om det är värt att påtala badrumsproblemet just nu. Kanske bättre att vänta tills det blir varmare så man kan vara ute om det skulle behövas någon omfattande renovering.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)