Jag pratade med en väninna häromdagen och samtalet kom
in på träning. Hon berättade att hon hade en släkting, som
fött barn, för inte så länge sedan. Denna släkting hade nu en mage
som var plattare än vad den varit innan graviditeten! Hur då?
Jo, allt hon hade gjort, var att göra 100 situps varje dag... "piece of a cake",
tänkte jag! Det är bara att sätta igång! Plockade fram en dubbelvikt
filt och lade ut den på golvet och kilade fast tårna under skåpet och började
räkna... 1, 2, 3 ...15, 16...26, 27... men gud vad jobbigt... 32, 33... men shit, vad
det skaver på tårna! 39, 40... nä, jag kommer inte att ha något skinn
kvar på svanskotan efter detta! 51, 52... nä, men vad faan, 99 och 100!
Så där ja! Ja, ok då ... jag fuskade väl lite. Missade väl bara sådär... 40 - 45
av 100 situps. Det kommer att gå bättre nästa gång...
Orsaken till att jag började fundera på detta med att träna magen, var en
diskussion som jag hade med min 3-åring. När jag fyllde år, för några dagar sedan,
fick jag 2 påsar nötter och en nötknäppare, (supermodern sak i plast där
man stoppar i nötterna och trycker till bara...), av min son. Han är listig som
mor sin; han vet att jag inte äter nötter, men han köpte den till mig för att han
själv, och syskonen, älskar nötter! Alltså fick dom ha nötterna i fred!
Den moderna nötknäpparen fick jag omgående plocka undan, då lilla "M"
stoppade näsan i den och därmed visade att hon följer sina äldre syskons dåliga
exempel på att lägga näsan i blöt!
Ja, tillbaka till diskussionen med lilla "M":
M "mamma, jag äter nötter!
Jag: Jag ser det...
M: Jag gillar nötter... jag tänker äta tills jag får en jättestor mage...
Jag: Jaså, ska du det?
M: Jaa, tills jag får en jättestor mage... som du mamma...
Ja, ha... vad säger man om det? Det sägs att barn och "fyllhundar" talar sanning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar